Lektor, medicin – jobb i Finland
Lektorer i medicin är universitetslärare, lärare eller föreläsare och ofta läkare som undervisar studenter på eftergymnasial nivå i sitt eget specialiserade studieområde, medicin, som till övervägande del är av akademisk karaktär. De samarbetar med forskningsassistenter och undervisningsassistenter vid universitet vid förberedelse av föreläsningar och prov, betygsättning av uppsatser och prov samt ledning av genomgångs- och återkopplingsmöten med studenter. De bedriver även akademisk forskning inom sitt respektive område av medicin, publicerar sina resultat och håller kontakt med andra universitetskolleger.
Lektor, medicin - Vilka färdigheter är obligatoriska?
Se till att alla elever som omfattas av en instruktörs eller annan persons tillsyn är säkra och inräknade. Följa säkerhetsföreskrifter som gäller för inlärningssituationen.
Läkemedlen, deras nomenklatur och de ämnen som används vid läkemedelstillverkning.
Förbereda innehåll som ska läras ut under lektioner i enlighet med målen i läroplanen genom att utarbeta övningar, ta fram aktuella exempel osv.
Hålla jämna steg med ny forskning, ny lagstiftning och andra viktiga förändringar på arbetsmarknaden eller inom andra områden som rör det relevanta kunskapsfältet.
Innebörden av medicinska termer och förkortningar, läkemedelsrecept och olika medicinska specialiteter och kunskap om hur terminologin används på rätt sätt.
Skriva, välja ut eller rekommendera en kursplan för de elever som har anmält sig till kursen.
Kommunicera med utbildningsledningen, såsom skolans rektor och styrelseledamöter, och med utbildningsstödgrupperna, till exempel lärarassistenter, skolkurator eller studievägledare, om frågor som rör elevernas välbefinnande.
Medicinska studiers grundläggande principer och terminologi.
Använda olika metoder, inlärningsstilar och kanaler för att undervisa elever, t.ex. genom att kommunicera innehåll i begrepp som de kan förstå, organisera diskussionspunkter för tydlighet och upprepa argument vid behov. Använda ett brett spektrum av pedagogiska hjälpmedel och metoder som är lämpliga för kursens innehåll samt elevernas nivå, mål och prioriteringar.
Utvärdera elevers (akademiska) framsteg, resultat, kurskunskaper och färdigheter genom uppdrag, prov och examinationer. Diagnostisera deras behov och spåra deras framsteg, styrkor och svagheter. Utarbeta en sammanfattande rapport om de mål som eleven har uppnått.
Ge stöd till studenter som arbetar med (teknisk) utrustning som används i praktiskt inriktade lektioner och vid behov lösa operativa problem.
Undervisa de studerande i teori och praktik av medicinsk vetenskap, särskilt vad gäller människans anatomi, medicinsk behandling och terapi, sjukdomar och hälsotillstånd, fysiologi och medicinsk forskning.
Sammanställa arbetsrelaterade rapporter som stöder en effektiv relationshantering och en hög standard när det gäller dokumentation och registerföring. Skriva och presentera resultat och slutsatser på ett klart och begripligt sätt så att de kan förstås av en icke-expert.
Hämta exempel från dina egna erfarenheter, kunskaper och din kompetens som passar ett visst undervisningsinnehåll, i syfte att hjälpa eleverna eller studenterna med inlärningen.
Ge återkoppling genom både kritik och beröm på ett respektfullt, tydligt och konsekvent sätt. Lyfta fram såväl framgångar som misstag samt fastställa metoder för formativ bedömning i syfte att utvärdera arbetet.
Upprätthålla disciplinen och engagera eleverna under utbildningen.
Se till att innehållet, metoderna, materialet och den allmänna inlärningserfarenheten är inkluderande för alla studenter och tar hänsyn till de studerandes förväntningar och erfarenheter från olika kulturella bakgrunder. Undersöka enskilda och sociala stereotyper och utveckla tvärkulturella undervisningsstrategier.
Kommunicera med skolpersonal, till exempel lärare, lärarassistenter, akademiska rådgivare och rektor, i frågor som rör elevernas välbefinnande. Inom ramen för ett universitet samarbeta med den tekniska personalen och forskningsanställda för att diskutera forskningsprojekt och kursrelaterade frågor.
De mål som fastställs i läroplanerna och de fastställda läranderesultaten.
Utreda och fastställa en plan för kursen som ska läras ut och beräkna en tidsram för undervisningen i enlighet med skolförordningar och mål i läroplanen.
Lektor, medicin - Vilka färdigheter är nyttiga men inte obligatoriska?
Njursjukdomar är en medicinsk specialitet som nämns i EU-direktiv 2005/36/EG.
Bistå vid planering och organisering av skolevenemang, t.ex. öppet hus på skolan, ett idrottsevenemang eller en talangshow.
Klinisk bakteriologi är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Neurokirurgi är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Dermatologi är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Biologisk hematologi är en medicinsk specialitet som nämns i EU-direktiv 2005/36/EG.
Patienträttigheter och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar samt eventuella följder och åtal i samband med vårdförsummelse eller missbruk.
Handleda och utvärdera åtgärder som vidtas av undervisande personal, som lärar- eller forskningsassistenter och lärare, och deras metoder. Handleda, utbilda och ge råd till dem vid behov.
Bidra till universitetets eller högskolans ledningsbeslut, t.ex. gällande budgetfrågor, utvärderingar av skolans principer och relaterade rekommendationer, avdelningsbefordringar och anställning av ny personal. Detta kan också inbegripa medverkan vid diskussioner om utbildningsprincipiella reformer.
Klinisk kemi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Den medicinska specialitet som avser undersökning av nervsystemets funktioner.
Uppmuntra elever att samarbeta med andra i sitt lärande till exempel genom grupparbeten.
Gastroenterologi och hepatologi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Ortopedi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Medicinsk radiologi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Olika utvärderingstekniker, teorier och verktyg för bedömning av elever, deltagare i ett program och anställda. Olika bedömningsstrategier som inledande, formativa och sammanfattande bedömningar samt självutvärderingar används för olika ändamål.
Etablera en kontaktyta mellan organisationer eller enskilda personer som kan dra nytta av att kommunicera med varandra i syfte att underlätta ett varaktigt positivt samarbete mellan de båda parterna.
Olika ekonomiska vägar för att finansiera projekt, från traditionella metoder som lån, riskkapitalfonder, statliga eller privata bidrag till alternativa metoder som gräsrotsfinansiering.
Ögonsjukdomar (oftalmologi) är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Onkologi (läran om tumörsjukdomar) är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Planera akademisk forskning genom att formulera forskningsfrågan och bedriva empirisk forskning eller litteraturforskning för att undersöka sanningen i forskningsfrågan.
Metoder som används för att sammanfatta, samla in, illustrera och tolka uppgifter inom olika medicinska områden. Användning av insamlade data för att uppskatta och testa hypoteser inom det medicinska området.
Internmedicin är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
De väsentliga förfarandena inom kirurgisk verksamhet, däribland principen om säker kirurgi, sårläkningens patofysiologi, knutbindning, hantering av vävnad, retraktorer och andra instrument och förfaranden som används i operationssalen.
Klinisk biologi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Geriatrik är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Plastikkirurgi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Diskutera förslag och projekt med forskare, besluta om resurser som ska fördelas och huruvida man ska gå vidare med studien.
Medicinsk radiologi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Övervaka förändringarna i utbildningspolitik, -metodik och -forskning genom att se över relevant litteratur samt samarbeta med utbildningstjänstemän och -institutioner.
Neurologi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Klinisk farmakologi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Kärlkirurgi är en medicinsk specialitet som beskrivs i direktiv 2005/36/EG.
Hud- och könssjukdomar är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Delta i symposier, internationella expertkonferenser och kongresser för att presentera forskningsprojekt, metoder och resultat och samla in information om utvecklingen inom den akademiska forskningen.
Obstetrik och gynekologi är en medicinsk specialitet som anges i direktiv 2005/36/EG.
Öron-, näs- och halssjukdomar (otorinolarynologi) är en medicinsk specialitet som anges i direktiv 2005/36/EG.
Inlärningssvårigheter som vissa studenter stöter på i ett akademiskt sammanhang, särskilt vissa specifika inlärningssvårigheter som dyslexi, dyskalkyli och koncentrationsstörningar.
Allergisjukdomar är en medicinsk specialitet som anges i direktiv 2005/36/EG.
Utveckla och planera inlärningsmål och läranderesultat för utbildningsanstalter samt de undervisningsmetoder och potentiella utbildningsresurser som krävs. Organisera innehåll, form, metoder och teknik för att tillhandahålla studier.
Tropikmedicin är en medicinsk specialitet som anges i direktiv 2005/36/EG.
Genomföra en systematisk empirisk undersökning av observerbara fenomen med hjälp av statistiska, matematiska eller beräkningsrelaterade metoder.
Identifiera de nödvändiga resurserna för utbildningsändamål, t.ex. material i klassrum eller planerad transport för en utflykt. Ansöka om motsvarande budget och följa upp beställningarna.
Barn- och ungdomsmedicin (eller pediatrik) är en medicinsk specialitet som anges i direktiv 2005/36/EG.
Klinisk immunologi är en medicinsk specialitet som anges i direktiv 2005/36/EG.
Reumatologi är en medicinsk specialitet som anges i direktiv 2005/36/EG.
Stödja universitetsstudenter vid uppsats- eller avhandlingsarbete. Ge råd om forskningsmetoder eller tillägg till vissa delar av deras avhandlingar. Rapportera olika typer av fel, t.ex. forsknings- eller metodfel, till studenten.
Bedriva akademisk forskning, vid universitet eller högskola eller på egen hand, inom sitt fackområde och publicera den i böcker eller akademiska tidskrifter i syfte att bidra till kunskapsläget inom området och få personlig akademisk ackreditering.
Urologi är en medicinsk specialitet som anges i direktiv 2005/36/EG.
Den dynamiska relationen mellan mänsklig struktur och funktion och muskoskeletala-, kardiovaskulära, andnings-, matsmältnings-, endokrina, urin-, reproduktions-, integument- och nervsystem; normal och förändrad anatomi och fysiologi under människans hela livslängd.
Barn- och ungdomskirurgi är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Thoraxkirurgi är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Registrera vilka elever som är frånvarande genom att anteckna deras namn i en frånvarolista.
Stomatologi är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Patologisk anatomi är en medicinsk specialitet som nämns i EU-direktivet 2005/36/EG.
Införliva användning av inlärningsmiljöer och -plattformar på nätet i utbildningsprocessen.
Tillhandahålla sakkunskap inom ett visst område, särskilt när det gäller mekaniska och vetenskapliga ämnen, till beslutsfattare, ingenjörer, teknisk personal och journalister.
Medicinsk specialitet som innefattar diagnos, etiologi och behandling av blodsjukdomar.
Visa resultat, statistik och slutsatser för publik på ett överskådligt och lättfattligt sätt.
Kardiologi är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Se till att nödvändiga material för undervisning i en klass, t.ex. visuella hjälpmedel, förbereds, uppdateras och finns i utbildningslokalen.
Ett universitets inre funktioner, till exempel strukturen av relevant utbildningsstöd och förvaltning, policyer och förordningar.
Stödja och vägleda elever i deras arbete, ge eleverna praktiskt stöd och uppmuntran.
Allmänkirurgi är en medicinsk specialitet som nämns i EU-direktiv 2005/36/EG.
Endokrinologi är en medicinsk specialitet som nämns i EU-direktiv 2005/36/EG.
Neuropsykiatri är en medicinsk specialitet som nämns i EU-direktiv 2005/36/EG.
Hjälpa studenter som arbetar med doktorandstudier att avgränsa sin forskningsfråga och bestämma en metod. Följa deras framsteg och kvalitetsgranska deras arbete.
Den teoretiska metod som används för vetenskaplig forskning som omfattar bakgrundsforskning, utarbetande av en hypotes, testning, analys av data och avslutning av resultaten.
Venereologi är en medicinsk specialitet som nämns i EU-direktiv 2005/36/EG.
Sjukgymnastik är en medicinsk specialitet som nämns i EU-direktiv 2005/36/EG.
Anestesi och intensivvård är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Psykiatri är en medicinsk specialitet som nämns i direktiv 2005/36/EG.
Samla in relevant information genom att tillämpa systematiska metoder som intervjuer, fokusgrupper, textanalys, observationer och fallstudier.
Ge råd till individer om framtida yrkesmöjligheter genom rådgivning och eventuellt genom yrkestester och utvärdering.