Lektor, veterinärmedicin – jobb i Finland
Lektorer i veterinärmedicin är universitetslärare, lärare eller föreläsare och ofta läkare som undervisar studenter på eftergymnasial nivå i sitt specialiserade studieområde, veterinärmedicin, som till övervägande del är av akademisk karaktär. De samarbetar med forskningsassistenter och undervisningsassistenter vid universitet vid förberedelse av föreläsningar och prov, betygsättning av uppsatser och prov samt ledning av genomgångs- och återkopplingsmöten med studenter. De bedriver även akademisk forskning inom sitt respektive område av veterinärmedicin, publicerar sina resultat och håller kontakt med andra universitetskolleger.
Lektor, veterinärmedicin - Vilka färdigheter är obligatoriska?
Behandling av djur i nödsituationer, bl.a. principerna och målen för tillhandahållandet av första hjälpen till djur.
Se till att alla elever som omfattas av en instruktörs eller annan persons tillsyn är säkra och inräknade. Följa säkerhetsföreskrifter som gäller för inlärningssituationen.
Förbereda innehåll som ska läras ut under lektioner i enlighet med målen i läroplanen genom att utarbeta övningar, ta fram aktuella exempel osv.
Hålla jämna steg med ny forskning, ny lagstiftning och andra viktiga förändringar på arbetsmarknaden eller inom andra områden som rör det relevanta kunskapsfältet.
Skriva, välja ut eller rekommendera en kursplan för de elever som har anmält sig till kursen.
Fysiska, beteendemässiga och miljörelaterade tecken på hälsa och ohälsa hos olika djur.
Kommunicera med utbildningsledningen, såsom skolans rektor och styrelseledamöter, och med utbildningsstödgrupperna, till exempel lärarassistenter, skolkurator eller studievägledare, om frågor som rör elevernas välbefinnande.
Ge undervisning åt studerande inom veterinärvetenskapens teori och praktik, särskilt inom veterinärmedicin, första hjälpen, djurens beteende, djurens anatomi och djursjukdomar.
Stavning och betydelsen av allmänt vedertagen terminologi inom veterinärområdet.
Använda olika metoder, inlärningsstilar och kanaler för att undervisa elever, t.ex. genom att kommunicera innehåll i begrepp som de kan förstå, organisera diskussionspunkter för tydlighet och upprepa argument vid behov. Använda ett brett spektrum av pedagogiska hjälpmedel och metoder som är lämpliga för kursens innehåll samt elevernas nivå, mål och prioriteringar.
Studiet av den mekaniska, fysiska, bioelektriska och biokemiska funktionen hos djur, deras organ och celler.
Utvärdera elevers (akademiska) framsteg, resultat, kurskunskaper och färdigheter genom uppdrag, prov och examinationer. Diagnostisera deras behov och spåra deras framsteg, styrkor och svagheter. Utarbeta en sammanfattande rapport om de mål som eleven har uppnått.
Veterinärmedicinsk anatomi, histologi, embryologi, fysiologi, biokemi, genetik, farmakologi, farmaci, toxikologi, mikrobiologi, immunologi, epidemiologi och yrkesetik.
Ge stöd till studenter som arbetar med (teknisk) utrustning som används i praktiskt inriktade lektioner och vid behov lösa operativa problem.
Sammanställa arbetsrelaterade rapporter som stöder en effektiv relationshantering och en hög standard när det gäller dokumentation och registerföring. Skriva och presentera resultat och slutsatser på ett klart och begripligt sätt så att de kan förstås av en icke-expert.
Genitaliernas anatomi och reproduktionscykeln för djur, djurfysiologi och djurendokrinologi.
Hämta exempel från dina egna erfarenheter, kunskaper och din kompetens som passar ett visst undervisningsinnehåll, i syfte att hjälpa eleverna eller studenterna med inlärningen.
Ge återkoppling genom både kritik och beröm på ett respektfullt, tydligt och konsekvent sätt. Lyfta fram såväl framgångar som misstag samt fastställa metoder för formativ bedömning i syfte att utvärdera arbetet.
Upprätthålla disciplinen och engagera eleverna under utbildningen.
Etiologi, patogenitet, kliniska tecken, diagnostik och behandling av vanliga sjukdomar och störningar. Detta omfattar veterinära områden som propedeutik, klinisk och anatomisk patologi, mikrobiologi, parasitologi, klinisk medicin och kirurgi (inklusive anestesiologi), förebyggande medicin, bilddiagnostik, reproduktion och fortplantningsrubbningar, veterinärmedicin och folkhälsa, veterinärlagstiftning och forensisk medicin samt terapeutisk behandling.
Studien av djurens kroppsdelar, deras struktur och dynamiska förhållanden, på en nivå som krävs för den specifika placeringen.
Se till att innehållet, metoderna, materialet och den allmänna inlärningserfarenheten är inkluderande för alla studenter och tar hänsyn till de studerandes förväntningar och erfarenheter från olika kulturella bakgrunder. Undersöka enskilda och sociala stereotyper och utveckla tvärkulturella undervisningsstrategier.
Kommunicera med skolpersonal, till exempel lärare, lärarassistenter, akademiska rådgivare och rektor, i frågor som rör elevernas välbefinnande. Inom ramen för ett universitet samarbeta med den tekniska personalen och forskningsanställda för att diskutera forskningsprojekt och kursrelaterade frågor.
De mål som fastställs i läroplanerna och de fastställda läranderesultaten.
Utreda och fastställa en plan för kursen som ska läras ut och beräkna en tidsram för undervisningen i enlighet med skolförordningar och mål i läroplanen.
Zoonoser är smittsamma sjukdomar hos djur som naturligt kan överföras till människor. De består av ett stort antal sjukdomar och omfattar allt från endemiska zoonoser, som t.ex. brucellos, mjältbrand, bovin tuberkulos, parasitsjukdomar (hydratinsjukdom, echinokockos, trikinos) och rabies till nya zoonoser, som t.ex. högpatogen aviär influensa, Nipah/Hendra och galna ko-sjukan.
Lektor, veterinärmedicin - Vilka färdigheter är nyttiga men inte obligatoriska?
Medvetenheten om hygien- och bioskyddsåtgärder vid arbete med djur, bl.a. orsaker till samt överföring och förebyggande av sjukdomar samt användning av policyer, material och utrustning.
Samarbeta med veterinärspecialister och andra djurrelaterade specialister genom muntlig, skriftlig eller elektronisk informationsutbyte om djur, uppgifter om fall och sammanfattande rapporter.
Bistå vid planering och organisering av skolevenemang, t.ex. öppet hus på skolan, ett idrottsevenemang eller en talangshow.
Genomföra och tolka enkla förfaranden i ett laboratorium för veterinärmedicinsk bearbetning av prover från ett djur i syfte att upptäcka, identifiera eller kvantifiera sjukdomsämnen, utvärdera organfunktion eller bestämma en sjukdoms art.
Handleda och utvärdera åtgärder som vidtas av undervisande personal, som lärar- eller forskningsassistenter och lärare, och deras metoder. Handleda, utbilda och ge råd till dem vid behov.
Bidra till universitetets eller högskolans ledningsbeslut, t.ex. gällande budgetfrågor, utvärderingar av skolans principer och relaterade rekommendationer, avdelningsbefordringar och anställning av ny personal. Detta kan också inbegripa medverkan vid diskussioner om utbildningsprincipiella reformer.
Uppmuntra elever att samarbeta med andra i sitt lärande till exempel genom grupparbeten.
Olika utvärderingstekniker, teorier och verktyg för bedömning av elever, deltagare i ett program och anställda. Olika bedömningsstrategier som inledande, formativa och sammanfattande bedömningar samt självutvärderingar används för olika ändamål.
Etablera en kontaktyta mellan organisationer eller enskilda personer som kan dra nytta av att kommunicera med varandra i syfte att underlätta ett varaktigt positivt samarbete mellan de båda parterna.
Olika ekonomiska vägar för att finansiera projekt, från traditionella metoder som lån, riskkapitalfonder, statliga eller privata bidrag till alternativa metoder som gräsrotsfinansiering.
Djurhälsotillstånd, sjukdomsförlopp, veterinärbehandling och omvårdnad samt vårdplaner, journaler och kommunikation med ägare och andra yrkespersoner.
Planera akademisk forskning genom att formulera forskningsfrågan och bedriva empirisk forskning eller litteraturforskning för att undersöka sanningen i forskningsfrågan.
Rättsliga ramar, yrkesetiska regler, nationella regelverk och EU-regelverk och rättsliga förfaranden för att arbeta med djur och levande organismer i syfte att säkerställa deras välbefinnande och hälsa.
Utfodring, agronomi, landsbygdsekonomi, djurhållning, hygien- och biosäkerhet, etologi, skydd och skötsel av djurens hälsa.
Allmänt erkända behov inom djurvälfärd för olika arter, situationer och näringar. Dessa inbegriper följande: behovet av en lämplig miljö, behovet av lämpligt foder, möjligheten att utföra normala beteenden behovet av att hållas tillsammans med, eller avskilt från, andra djur behovet av att skyddas från smärta, lidande, skador och sjukdomar.
Diskutera förslag och projekt med forskare, besluta om resurser som ska fördelas och huruvida man ska gå vidare med studien.
Övervaka förändringarna i utbildningspolitik, -metodik och -forskning genom att se över relevant litteratur samt samarbeta med utbildningstjänstemän och -institutioner.
Delta i symposier, internationella expertkonferenser och kongresser för att presentera forskningsprojekt, metoder och resultat och samla in information om utvecklingen inom den akademiska forskningen.
Inlärningssvårigheter som vissa studenter stöter på i ett akademiskt sammanhang, särskilt vissa specifika inlärningssvårigheter som dyslexi, dyskalkyli och koncentrationsstörningar.
Upprätta och bevara register över utfört arbete.
Utveckla och planera inlärningsmål och läranderesultat för utbildningsanstalter samt de undervisningsmetoder och potentiella utbildningsresurser som krävs. Organisera innehåll, form, metoder och teknik för att tillhandahålla studier.
Genomföra en systematisk empirisk undersökning av observerbara fenomen med hjälp av statistiska, matematiska eller beräkningsrelaterade metoder.
Identifiera de nödvändiga resurserna för utbildningsändamål, t.ex. material i klassrum eller planerad transport för en utflykt. Ansöka om motsvarande budget och följa upp beställningarna.
Stödja universitetsstudenter vid uppsats- eller avhandlingsarbete. Ge råd om forskningsmetoder eller tillägg till vissa delar av deras avhandlingar. Rapportera olika typer av fel, t.ex. forsknings- eller metodfel, till studenten.
Bedriva akademisk forskning, vid universitet eller högskola eller på egen hand, inom sitt fackområde och publicera den i böcker eller akademiska tidskrifter i syfte att bidra till kunskapsläget inom området och få personlig akademisk ackreditering.
Registrera vilka elever som är frånvarande genom att anteckna deras namn i en frånvarolista.
Säkra arbetsrutiner på en veterinärklinik för att identifiera faror och därmed förknippade risker för att förhindra olyckor eller tillbud. Detta omfattar skador på djur, zoonotiska sjukdomar, kemikalier, utrustning och arbetsmiljö.
Införliva användning av inlärningsmiljöer och -plattformar på nätet i utbildningsprocessen.
Tillhandahålla sakkunskap inom ett visst område, särskilt när det gäller mekaniska och vetenskapliga ämnen, till beslutsfattare, ingenjörer, teknisk personal och journalister.
Genomföra en rad åtgärder för att förebygga och kontrollera infektioner, utarbeta och fastställa förfaranden och strategier för hälsa och säkerhet.
Identifiera och bedöma djurs fysiologiska status och arten och orsaken till sjukdomar hos djur genom utvärdering av patienthistorien, klinisk prövning och val, tagning och granskning av bekräftande avbildning, laboratorieundersökningar och andra kompletterande provtagningsdata.
Visa resultat, statistik och slutsatser för publik på ett överskådligt och lättfattligt sätt.
Se till att nödvändiga material för undervisning i en klass, t.ex. visuella hjälpmedel, förbereds, uppdateras och finns i utbildningslokalen.
Ett universitets inre funktioner, till exempel strukturen av relevant utbildningsstöd och förvaltning, policyer och förordningar.
Stödja och vägleda elever i deras arbete, ge eleverna praktiskt stöd och uppmuntran.
Hjälpa studenter som arbetar med doktorandstudier att avgränsa sin forskningsfråga och bestämma en metod. Följa deras framsteg och kvalitetsgranska deras arbete.
Den teoretiska metod som används för vetenskaplig forskning som omfattar bakgrundsforskning, utarbetande av en hypotes, testning, analys av data och avslutning av resultaten.
Djurens naturliga beteendemönster, d.v.s. hur ett normalt och onormalt beteende kan uttryckas med hänsyn till art, miljö, samspel mellan människa och djur och yrke.
Samla in relevant information genom att tillämpa systematiska metoder som intervjuer, fokusgrupper, textanalys, observationer och fallstudier.
Ge råd till individer om framtida yrkesmöjligheter genom rådgivning och eventuellt genom yrkestester och utvärdering.