Materialingenjör – jobb i Finland
Materialingenjörer forskar om och projekterar nya eller förbättrade material för ett stort antal tillämpningar. De analyserar materialsammansättning, genomför experiment och utvecklar nya material för industrispecifik användning som kan variera mellan gummi, textil, glas, metall och kemikalier. De ger råd till företag när det gäller skadebedömningar, kvalitetssäkring av material och återvinning av material.
Materialingenjör - Vilka färdigheter är obligatoriska?
Lösa problem som uppstår vid planering, prioritering, organisering, ledning/främjande och prestandabedömning. Använda systematiska processer för insamling, analys och sammanställning av information för att utvärdera nuvarande praxis och skapa nya överenskommelser om praxis.
Testa materialens sammansättning, egenskaper och användning för att skapa nya produkter och tillämpningar. Testa dem under normala och ovanliga förhållanden.
Materialteknik är en specialiserad teknisk gren som fokuserar på utformning, utveckling, bearbetning och användning av material för olika ändamål. Den undersöker nya material på grundval av deras struktur, egenskaper, syntes och prestanda för en rad olika ändamål, inklusive ökat brandmotstånd hos byggmaterial.
Instrument och metoder som används för att skilja åt, identifiera och kvantifiera materia – de kemiska komponenterna i naturliga och konstgjorda material och lösningar.
Analysera ett företags verksamhet och handlingar för att bedöma relaterade konsekvenser och eventuella risker för företaget och utveckla lämpliga strategier för att åtgärda dessa.
Tekniska aspekter som funktionalitet, reproducerbarhet och kostnader i förhållande till konstruktionen och hur de tillämpas i ingenjörsprojekt.
Fasta föremåls beteende när de utsätts för belastningar och påfrestningar samt metoder som används för att beräkna dessa belastningar och påfrestningar.
De steg som krävs för att ett material ska omvandlas till en produkt, inbegripet produktens utveckling och fullskaliga tillverkning.
Anpassa utformningen av produkter eller delar av produkter så att de uppfyller kraven.
Delta i utformning eller skapande av ny kunskap genom att formulera forskningsfrågor, forska om, förbättra eller utveckla koncept, teorier, modeller, tekniker, instrumentering, programvara eller operativa metoder och genom att använda vetenskapliga metoder och tekniker.
Utföra kemiska experiment för att testa olika produkter och ämnen för att dra slutsatser om produktens bärkraft och reproducerbarhet.
Utveckla testprotokoll i samarbete med ingenjörer och forskare för att möjliggöra många olika typer av analyser, såsom miljömässig, kemisk, fysisk, termisk, strukturell, motståndskraftsmässig eller ytanalysmässig på en mängd olika material som t.ex. metall, keramik eller plast.
En systematisk strategi för utveckling och underhåll av tekniska system.
Egenskaperna hos olika material som utvecklats i ett laboratorium, deras användningsområden per produkttyp och hur de kan skapas.
Hjälpa till att integrera nya system, produkter, metoder och komponenter i produktion. Se till att arbetstagarna får lämplig utbildning och följer de nya kraven.
Hantera kemikalier och välja ut särskilda kemikalier för vissa processer. Känna till de reaktioner som är en följd av att de kombineras.
Utföra tester på förberedda kemiska prover genom att använda lämplig utrustning och material. Testning av kemiska prover inbegriper åtgärder såsom pipettering och utspädning.
Ämnets sammansättning, struktur och egenskaper och de processer och transformationer som de genomgår, men även användningen av olika kemikalier och deras interaktioner, produktionstekniker, riskfaktorer och bortskaffningsmetoder.
Följa de normer för hygien och säkerhet som fastställts av respektive myndigheter.
Övervaka miljöpåverkan och göra bedömningar i syfte att identifiera och minska organisationens miljörisker och samtidigt ta hänsyn till kostnaderna.
Analysera tillverkningsprocesser i syfte att uppnå förbättringar. Utför analyserna med målet att reducera produktionsförluster och tillverkningskostnader.
Godkänna den färdigställda tekniska konstruktionen för faktisk tillverkning och montering av produkten.
Typer av material som genomgår fysiska förändringar vid exponering för värme samt det specifika sätt på vilket materialet reagerar på värmeexponering.
Materialingenjör - Vilka färdigheter är nyttiga men inte obligatoriska?
Utföra test i ett laboratorium för att ta fram tillförlitliga och exakta uppgifter till stöd för vetenskaplig forskning och produktprovning.
Granska utvecklings- och innovationsförslag för att avgöra hur de kan tillämpas i verksamheten och hur sannolikt det är att de kan genomföras inom olika områden, dvs. sett till ekonomiska effekter, företagets anseende och reaktioner från kunder.
Kännetecken och egenskaper hos olika textil- och tygmaterial. Dessa inbegriper styrka, flexibilitet, elasticitet, mjukhet, hållbarhet, värmeisolering, låg vikt, uppsugning/frånstötning av vatten, färgningsförmåga och motståndskraft mot kemikalier. Inverkan av garnets och fiberns kemiska sammansättning och molekylstruktur samt textilstrukturen på textilvävnadens fysikaliska egenskaper, de olika fibertyperna, de material som används i olika processer och effekterna på material när de bearbetas.
Forska om och skapa nya kemikalier och plaster som används vid produktion av olika typer av varor, t.ex. läkemedel, textil, byggmaterial och hushållsprodukter.
Ge råd till individer och organisationer om utveckling och genomförande av åtgärder för att förebygga föroreningar och tillhörande risker.
Känna till europeisk och nationell lagstiftning om miljöföroreningsrisker.
Fastställa kvalitetsstandarder i samarbete med chefer och kvalitetssakkunniga för att säkerställa att bestämmelserna efterlevs samt hjälpa till att uppnå kundernas behov.
Egenskaper, specifikationer, tillämpningar och reaktioner på produktionsprocesser för olika typer av metall, till exempel stål, aluminium, mässing, koppar m.m.
Tekniker som används inom olika naturvetenskapliga områden för att få fram experimentella data, exempelvis gravimetrisk analys, gaskromatografi och elektroniska eller termiska metoder.
De nationella och internationella kraven, specifikationerna och riktlinjerna för att säkerställa att produkter, tjänster och processer är av god kvalitet och ändamålsenliga.
Typer av plastmaterial och deras kemiska sammansättning, fysikaliska egenskaper, eventuella problem och användning.
Designa prototyper för produkter eller produktkomponenter genom tillämpning av projekterings- och konstruktionsprinciper.
Principer för el och elkretsar och därmed förbundna risker.
Halvledare är viktiga komponenter i elektroniska kretsar och innehåller både isolatorer, t.ex. glas, och ledare som t.ex. koppar. De flesta halvledare är kristaller av kisel eller germanium. Genom att införa andra element i kristallen genom dopning övergår kristallerna till halvledare. Beroende på mängden elektroner som skapas genom dopningen övergår kristallerna till halvledare av N-typ eller halvledare av P-typ.
Teoretiska och praktiska tillämpningar av den forskning som syftar till att studera rörelser och krafter på fysiska organ till utveckling av maskiner och mekaniska anordningar.
Ge råd till organisationer om hur avfallsföreskrifter och förbättringsstrategier för avfallshantering och avfallsminimering kan införas i syfte att främja miljömässigt hållbara metoder och öka miljömedvetenheten.
Produktion och egenskaper av organiska grundkemikalier såsom etanol, metanol och bensen samt oorganiska grundkemikalier såsom syre, kväve och väte.